corners

Det var en gång på Stadsbiblioteket som taket rasade in över mig.
Under studieåren levde jag i läsesalen till höger uppför trappan. Egentligen inte för att jag pluggade särskilt ihärdigt, utan för att där kändes det som om jag gjorde det.

I stället plöjde jag först filosofihyllan och gick vidare med psykologi. På ett sätt var det här jag blev jag. I alla fall delvis. Jag hittade min inre kompass. Eller så hade den alltid funnits där, men min nål fastnade i en tydlig riktning. Jag lärde mig om livet och människorna, jag fick fler ord till mitt ständiga vardagsfilosoferande. Teori blev min bas för att fatta beslut i praktiken. Ibland blir det fel. Och jag försöker förlåta mig själv, give the girl a brejk.

Det var på f jag fick en smäll rakt i ansiktet så hela huvudet svällde upp till en fyrkantig låda. F som i Erich Fromm och ”Flykten från friheten”. Om hur skrämmande det är att ta ansvar för sitt eget liv – och våga välja att göra det. Smällen var insikten om att det viktigaste jag har, det är min frihet. Men också det svåraste.

Written by Maria Ringborg, DN.se