Tillbaka till vardagen efter grymma dagar i London. Jag har inte hunnit eller orkat skriva något eftersom dagarna har varit fyllda med körlektioner, nattjobb, middagar och sovande. Nu ska jag snart till mitt andra jobb. Lovar att jag är tillbaka med bilder snart! Kram på er!
Efter att ha flängt fram och tillbaka några dagar nu är det skönt att landa lite. Idag är jag ensam hemma så det blev en seg förmiddag med lite tvättande. Klädde sedan på mig träningskläder och cyklade 50 minuter. Slängde i mig lite lunch och sedan kom Mickan vid 15 och vi fikade smulpaj med hallon och jordgubbar.
Nu är jag så sjukt mätt så jag tror att det får bli lite sallad till middag, nåt måste jag ju få i mig. Idag när jag tvättade håret rann färgen av. Vattnet var helt brunt! Fortfarande är jag näst intill svarthårig men jag börjar vänja mig mer och mer med att vara så pass mörk som jag nu är. Härligt!
Jag var hos frissan idag. Hade ju med hjälp av mamma bli mörkare men jag var ganska onöjd för det blev fläckigt så jag bestämde mig för att gå och fixa det på salong. Har aldrig varit hos frissan och gjort något sådan förr så det var kul. Just nu ser det lite mörkare ut, nästan svart, än vad det kommer att göra om några tvättar. Det är bra, för jag vill inte vara svarthårig. Men jag trivs när det är mörkt!
Nu ska jag avsluta min hallon-banan-mango-filmjölk-smoothie.
Första natten på Villan, första jobbnatten ever för mig. Jag var sjukt nervös innan men nu känns det bra, har snart jobbat halva passet och det har gått fort faktiskt. Det flyter på bra och jag är snart färdigstädad. Jag har sparat lite till om någon timme då jag tror tröttheten kommer att vara som värst, då är det bäst att röra på sig annars blir det jobbigt. Plus att jag nu måste vila mitt knä lite.
Idag var nämligen ingen bra knädag alls! Knät var mer svullet och gjorde ont så det blev ett lätt pass hos Lasse. Jag tror att det kommer ifrån att jag igår jobbade här på Villan och sprang/stod/gick i princip i 7 timmar vilket tar massa på knäna. Så Lasse tyckte jag skulle smita iväg, vila lite och passa på att göra lite övningar så så får det bli...
Jamen godnatt på er alla, själv är jag vaken minst 7 timmar till.
Låtar som är skrivna på svenska eller någon av de andra skandinaviska språken går ofta rakt in i hjärtat om de har en text som berör. Detta är en av dessa låtar.
Jag tycker att man riktigt känner hur mycket han älskar den här tjejen och jag blir så lycklig. Den känns så äkta, så "mjukt" på något sätt.
Slänger in ett snabbt inlägg här innan jag beger mig mot jobbet. Idag regnar det och det gör att man blir så sjukt seg. Hade jag fått stanna inne hela kvällen och dricka té hade det varit en sak. Å andra sidan är det alltid segt att bege sig på kvällsjobb men men...
Idag hade jag först körlektion och idag gick det inte alls bra men man har väl sådana dagar antar jag. Efter det blev det sjukgymnastik och sedan for jag hemåt.
Helgen har varit bra. Bror och familj var som sagt här och i lördags körde jag och pappa lite och sedan förberedde vi middagen då Bellas familj kom på besök. Mumsig höstgryta och tre glas vin, har inte druckit vin på veckor så då var det extra gott! Till efterrätt gjorde jag smulpaj, sjukt gott! I söndags jobbade jag på morgonen och sedan fikade jag med Elin på Waynes. Myyys! Vi var på Coop och jag fick för mig att tona håret så det blev att jag köpte lite toning och mamma hjälpte mig på kvällen. Det blev fin färg men är nog lite ovan vid det mörka fortfarande.
På kvällen kollade vi på härliga O'brother where art thou? och fikade, perkfekt avslut på en härlig hösthelg!
Fredag kväll och nu är det helg. Det är på något sätt alltid en speciell känsla när det blir lördag även om man inte jobbar måndag-fredag. Kom hem från jobbet för någon timme sedan. Dagen har jag spenderar i Nynäshamn med sjukgymnastik, långfika med vänner och sedan jobb efter det.
Igår kom Örebro-familjen och det var mysigt att träffas igen. Lillkillen har blivit så himla stor! Gulle!
Igår hade jag också min första körlektion och det var.... superkul! Åhh, nu vill jag bara köra hela tiden. Nästa lektion är på måndag men ska se till att köra med pappa nu i helgen. Jag bara längtar till jag typ får köra när det är dags att handla.
Något annat nytt och spännande? Ja, min magträning börjar synas och kännas. Mitt knä blir bättre men än känns det så himla ansträngt när jag går... Om lite mer än en vecka flyger vi till London. Det är världens bästa höst. Och imorgon ska vi äta smulpaj.
Onsdag kväll och dagarna rullar på. Har precis sett Greys Anatomy och jag gråter alltid. Nu på sistone verkar tårarna vara närmare än förrut. Kanske för att jag har haft tid att ta det lugnt, kanske för att jag kanske är lite trött och utmattad efter alla turer, kanske har jag tid att bara vara jag ibland. Det har gått så långt att jag ibland gråter stora krokodiltårar av att livet är så sjukt underbart!
Idag har jag varit i Nynäs på eftermiddagen. Jag var hos Lasse och gjorde mina övningar. Jag fick några nya och när han förklarade för en student som var där "att i detta fall ligger vi ju lite före planen" blev jag glad. Annars kändes passet inte så bra som det skulle kunna ha gjort. Men så kan det vara ibland...
Efter det blev det middag på Estö med fina vänner. Vi pratade på och skrattade mycket. Så skönt! Har saknat att träffas och prata även om det inte var allt för länge sedan...
Bilden är tagen igår men jag ar tvungen att ta med den. Tycker mitt hår faller så fint!
Nu ska jag sova, imorgon väntar min första körlektion. Spännande!!
Igår fyllde min lilla farmor 80 år, det är häftigt! Vi var och firade hos henne på söder med smörgåstårta, tårta, kakor och kaffe, mums liksom. Det kom en hel del folk och det var kul! Farmors bror, en släkting som vi aldrig träffat, några vänner till farmor, min pappas farbror och hans fru. Några av farmors assistenter var där också och de är så trevliga. En hade med sin söta 7-månadersbebis Daniel.
Hon fick blommor i massor och när vi kom hem var vi rätt slut, kan bara tänka mig hur trött farmor var!
Jag tror hon tyckte om det för hon verkade så glad, härlig dag!
Höstdag i oktober och den är perfekt. Solen skiner och jag ska snart ta mig till bussen för att åka ner till Nynäs, träna lite och sen gå på Riskutbildning 1 på körskolan. På torsdag är första lektionen, here we go!
Idag fick också bästa Mickan besked om jobb i Åre och jag pratade med Anna och planeringen för säsongen 12/13 är i full gång. Jag längtar! Hösgt 48 dagar kvar nu!
Här sitter jag idag, inne vid köksbordet. Utanför är det hel fantastik höst och jag skulle vilja gå ut på en långprommis i skogen med musik i öronen. Men näe, jag ska nog inte överanstränga knät mitt men jag tror att det blir en kort prommis i alla fall.
Är ensam hemma hela dagen fram till typ 16. Då kommer pappa hem och sen ska vi övningsköra. Wiho, taggad! Så jag tror att det blir lite teoriplugg fram tills dess efter prommisen.
Idag har jag lyckats ganska bra med det jag hade tänkt göra. Jag har pluggat körkortsteori som jag inte gjort på länge och det är väl det viktigaste. Nu tänkte jag packa ihop och dra ner till Friskis och Svettis. Jag tänkte prova på lite crosstrainer, så man får göra något annat än att bara cykla hela dagarna. Efter det blir det jobb nere på kiosken till 21. Mamma och pappa är borta ikväll så det blir nog bara jag och en kopp té i någon timme innan jag går och lägger mig. Någon kanelbulle har det inte blivit idag men lite malvapudding till efterrätt duger mer än väl.
Även om jag gärna skulle jobba mer älskar jag att vara hemma och ha tid för att baka och laga mat på dagarna.
På fredag ska jag hjälpa pappa med att dela ut nummerlappar till Hellasloppet. Det är första gången på länge jag hjälper pappa med något som har med friidrott att göra. Jag har nästan vuxit upp på en fridrottsarena. Min första barnvakt var en av pappas träningskompisar. När jag var liten var pappa tränare inom Hellas och jag blev som en liten maskot, fick till och med en handsydd egen träningsoverall.
När pappa fyllde år fick han en tavla, en karikatyr av honom på en fridrottsarena med mig och brorsan stående bredvid. När jag blev äldre tränade han en av Sveriges bästa längdhoppare. Så länge jag kommer ihåg har han hjälpt till med DN-galan i Stockholm och när jag och mina kompisar blev äldre fick vi hjälpa till. Jag vet inte hur många timmar jag har spenderat på Stadion, på StafettSM, på SM bland spikskor, löparbanor, spjut och stafettpinnar. Jag lärde mig tidigt att det heter att stöta kula, inte kasta. Att springa häck, inte hoppa. Att säga "hupp" när man lämnar över stafettpinnen. Jag fick lära min idrottslärare hur det verkligen gick till att hoppa tresteg.
Pappas familj är en riktig friidrottarfamilj där både han själv, hans far, farbror, faster och kusiner samt deras respektive har tävlat i friidrott, många på landslagsnivå. Nu har pappas kusinbarn tagit över stafettpinnen. Ibland kan jag ångra att jag inte följde i dessa fotspår. Jag har ju generna och även om det inte garanterar något så kanske jag hade kunnat bli duktig på något? Det är en tanke som är rolig att tänka ibland...
Jag får nöja mig med att hjälpa till och titta på häftiga fritítdrottare på TV. Och det är inte fy skam det!
Nu när jag verkligen har varit ledig och verkligen kommit igång med träningen blir jag så himla trött på kvällarna. Klockan är 22 och jag ligger redan i sängen redo att släcka lampan. Men det bästa är att jag sover som en stock också och det har inte hänt på flera veckor att jag vaknat på natten och inte kunnat somna om.
Det här är ett ämne jag skulle kunna skriva en hel uppsats om, med relevanta exempel, forskningsreferenser, fotnoter och innehållsförtäckning. För varje gång jag börja skriva något här blir det tillslut jättelångt och jobbigt att läsa. Så jag ska försöka fatta mig kort men läs gärna Mickans inlägg också...
Jag har den senaste tiden blivit skrämd av det samhälle vi lever i idag. I ett samhälle där det verkar vara helt okej att fälla rasistiska, och för mig helt omänskliga, kommentarer. Ett samhälle där det är okej att säga att böneutop är ett allvarligt hot mot vårt "kristna land". Ett samhälle där mannen som ville ta bort Tintinböckerna från Kulturhusets ungdomsbibliotek heter Behrang och därför får höra "att han borde åka tillbaka och sluta blanda sig i vår kultur". Ett samhälle där en popgrupp bestående av invandrare inte får beröm på sin fanpage för sin musik utan där personer skriver att "majoriteten av de som sitter i fängelse är invandrare".
Vi är alla människor och kultur är föränderligt. Det borde vara tillräckligt för att behandla allamed respekt och öppenhet... Jag blir skrämd av att leva i ett samhälle där det viktigaste är att bevara det som var istället för att se det befriande och häftiga i förändring.
Den här bloggen är jag. Den kan ibland vara fylld med känslor och tankar men är lika glad och virrig som jag kan vara.
Jag älskar min familj och mina vänner, engelska böcker, olympiska spelen, fikabröd, höstlöv, att dansa, promenader, Morgonpasset i P3, ost, träna, snö, skidåkning och att sjunga i duschen.
Jag ogillar hat, kapris, när mitt nagellack flagnar, att stressa, orättvisor, att hänga tvätt, människor utan respekt och fötter på tågsäten.
Välkommen till mitt lilla hörn i en stor värld.
