corners

Ber om ursäkt över att många av mina inlägg nu handlar om mitt knä. Men ja, det är mitt liv nu. Jag kan inte leva som jag vill och det är jäkligt jobbigt faktiskt. Jag drar mig för att åka buss för det tar 500 år att gå till bussen. Det är ett projekt att duscha och sminka sig. Att plocka in frukosten tar dubbelt så lång tid. Jag vet inte ens om jag orkar gå för att handla. Att ta en prommis är helt uteslutet. Helt sjukt begränsande är det och det går mig redan på nerverna...

 

Blått, gult och blodigt!

 

I alla fall! Idag ska jag nog måla naglarna och tvätta håret. Jag ska läsa lite inför styrelsemötet med YFU.

Kram på er!