Cause I'm reallt getting used to living in this dream
Länge sedan sist. Som sagt, dagarna rullar på här i Åre och för det mesta är jag så trött på kvällarna att det blir middag och sedan glor man på TV ett tag innan man somnar. Det var i dagarna en månad sedan jag fyllde år men det känns som en evighet sedan. Men ändå går tiden så fort att jag inte hinner med.
Bloggningen här uppe blir som sagt lite dålig. Jag lever i min lilla bubbla här där jag trivs så himla bra. Det märktes inte minst när jag var på en snabbvisit i Stockholm. Jag fick panik! Rullade in med nattåget på centralen 06.30 en torsdag. Centralen var fylld av stressade människor som skulle till jobbet. Där kom jag i min mössa och min hoody, trött som attan. Jag är ändå nästan uppväxt med allt det där och man kommer in i det. Men bara efter någon månad här har man kommit in i lunket som finns här. Visst är det stressigt men inte alls på samma sätt. Man går till jobbet osminkad, i underställ. På ett sätt är det så okomplicerat.
Visst finns det dagar som det är segt att gå till jobbet men jag har fina kollegor som får mig att skratta. Jag älskar mitt jobb! Jag har härliga vänner att prata med. Det finns en kille som är så snygg att jag dör och jag bara njuter av att det är som det är. Jag tränar och mitt knä känns riktigt bra. Jag dansar på Bygget och dricket öl på Dahlboms. Käkar burgare på Broken och fikar på Bahnhof.
Det är okomplicerat...